Nederländerna kräver att probiotika ska anges som en generisk beskrivning

Publicerat 18 mars 2021 av Senia Johansson

Nederländerna kräver att "Probiotika" ska anges som en generisk beskrivning

Nederländerna ansluter och tillåter uttrycket "probiotika" på livsmedel och kosttillskott

Nederländska myndigheten för livsmedels- och produktsäkerhet har publicerat en vägledning som anger att påståendet “Probiotika” tillåts på etiketterna för livsmedel och kosttillskott som säljs i landet. Probiotika ska anges som en obligatorisk information om vad som kännetecknar produkten.

Att tillåta uttrycket “probiotika” är i linje med att Spaniens tidigare beslut att godkänna användningen av termen, vilket tillkännagavs 2020, efter att landets myndigheter insett att bristen på harmoni mellan medlemsstater inte stämde med principen om ömsesidigt erkännande (se även tidigare artikel “Bör påståendet “probiotika” tillåtas i Sverige?“). Även Danmark har angivet att de vill tillåta uttrycket probiotika på livsmedel (se artikeln “Danmark vill att påståendet “probiotika” tillåts“).

Den nederländska myndigheten publicerade den 19 mars en vägledning rörande närings- och hälsopåståenden. I denna vägledning informerar myndigheten om att en ansökan har lämnats in till EU-kommissionen för att använda uttrycket “probiotika” som en generisk beskrivning och under tiden som denna ansökan bearbetas får uttrycket probiotika användas i Nederländerna. Vägledningen ger en viss bakgrund för detta beslut och hänvisar bland annat till EU-förordningen 2019/343 som innehåller vissa generiska beskrivningar som kan användas. I Nederländerna (och även i Sverige) är det tillåtet att ange halstabletter för konfektyr och ordet “Tonic” kan användas för alkoholfri kolsyrad dryck som innehåller kinin som aromämne.

Specifikt för Nederländerna är att om ”probiotika” är en del av ett varumärke eller varumärke som redan fanns före den 1 januari 2005 kan dessa produkter marknadsföras fram till 19 januari 2022. (Mer om  övergångsbestämmelse för varumärken kan hittas i artikeln “Kan du använda ditt varumärke nästa år“). Enligt den nederländska vägledningen ska dessutom “probiotika” användas i den obligatoriska märkningen för att ange de kategorier mikronäringsämnen eller ämnen som kännetecknar kosttillskott.

I en nyligen utförd studie av Sandwalk BioVentures visade att sju medlemsstater (Spanien, Italien, Grekland, Bulgarien, Polen, Tjeckien och Malta) inom EU är positivt inställda till att använda uttrycket “probiotika” på livsmedelsprodukter, under vissa villkor. De medlemsstater (inklusive Sverige) som inte tillåter probiotika anger att de följer närings- och hälsopåståendeförordningen 1924/2006. När Nederländerna ändrar sin inställning innebär det att 30% av EU-länderna skulle tillåta uttrycket “probiotika”.

Uttrycket "probiotika" på produkter är förbjudet i Sverige

Uttrycket "probiotika" på produkter är förbjudet i Sverige

Idag får produkter inte märkas eller marknadsföras med påståendet “probiotika” eftersom Sverige och många andra EU-länder anser att uttrycket probiotika är ett allmänt hälsopåstående.

Detta eftersom själva definitionen av ordet innebär att ämnet eller kombinationen av ämnen har en hälsoeffekt. Idag finns det inga godkända specifika hälsopåståenden för någon av de bakterier eller svampar som brukar betecknas probiotika och därmed är uttrycket inte heller tillåtet i märkning och marknadsföring av livsmedel enligt Livsmedelsverket.

Kommissionens guide från 2007 - ej juridiskt bindande

EU-kommissionen har angett i guiden om implementeringen av närings- och hälsopåståenden att probiotika betraktas som ett hälsopåstående. (Guidance on the implementation of regulation N´1924/2006 on nutrition and health claims made on foods).

I guiden som togs fram som vägledning anges att guiden saknar rättsligt giltighet, vilket även den spanska myndigheten påpekar. De anger även att de diskussioner som har hållits inom Europeiska kommissionens expertgrupp om närings- och hälsopåståenden, visar att det finns olika tolkningar av användningen av uttrycket ”probiotika”, vilket i sin tur innebär att det råder en icke-harmoniserad situation på EU-marknaden.

Generisk beskrivning

En generisk beskrivning används traditionellt för att indikera en egenskap hos en kategori livsmedel eller drycker. I de fall som den generiskt hållna beskrivningen (beteckningen) kan antyda en effekt på människors hälsa, får undantas från kravet att det ska följas upp med ett godkänt närings- eller hälsopåstående om det har beviljats av EU-kommissionen enligt förfarandet som beskrivs i förordningarna 1924/2006 och 907/2013

Ansökan om generisk beskrivning ska sändas till den behöriga nationella myndigheten i en medlemsstat, som utan dröjsmål ska vidarebefordra den till kommissionen. Kommissionen ska anta och offentliggöra de bestämmelser som ska gälla för livsmedelsföretagare om hur sådana ansökningar ska göras, för att säkerställa att ansökningarna handläggs på ett sätt som medger insyn och inom skälig tid.

EU-förordningen 907/2013 anger att branschorganisationer som företräder specifika livsmedelssektorer bör kunna lämna in ansökningar för sina medlemmars räkning, för att undvika flera ansökningar om samma generiskt hållna beskrivning (beteckning).

För att bland annat säkerställa en hög skyddsnivå för konsumenterna bör påståenden inte användas på ett oriktigt, tvetydigt eller vilseledande sätt. Samma princip bör gälla för användningen av generiskt hållna beskrivningar (beteckningar) som skulle kunna antyda en effekt på hälsan. För att nå det målet och i överensstämmelse med proportionalitetsprincipen måste de nationella myndigheterna använda sitt eget omdöme, med beaktande av domstolens rättspraxis, när de fastställer genomsnittskonsumentens typiska reaktion i ett visst fall.

Enligt EU-förordningen 907/2013 bör det kunna styrkas att generiskt hållna beskrivningar (beteckningar) har använts i minst 20 år i medlemsstaterna före dagen för denna förordnings ikraftträdande.

Bakgrund: Probiotika & hälsopåståenden

Nästan 400 ansökningar om hälsopåståenden med probiotika har lämnats in för godkännande. Endast en har godkänts i enlighet med artikel 13.1 i närings- och hälsopåståendeförordningen (1924/2006). Alla andra ansökningar om probiotiska hälsopåståenden har antingen avvisats eller dragits tillbaka pga osäkerheten kring bedömningen av EFSA. Den vanligaste orsaken till ett negativt utlåtande för probiotika har varit att en otillräcklig karaktärisering, men negativt utlåtande har även givits till väl karaktäriserade stammar. Eftersom det inte finns något hälsopåstående godkänt för enskilda stammar (förutom yoghurtmikroorganismerna) anses uttrycket probiotika vara ett hälsopåstående enligt EU-kommissionen.

Under de senaste åren har dock ett par medlemsstater utvecklat nationella riktlinjer. Exempelvis har Italien och Spanien tagit fram riktlinjer för probiotika i livsmedel, vilket gör det möjligt att använda uttrycket probiotika om vissa specifika villkor är uppfyllda.

Även Tjeckien har utfärdat nationella riktlinjer som tillåter användningen av termen “innehåller probiotika” som ett näringspåstående under förutsättning att villkoren för användning för näringspåståenden i närings- och hälsopåståendeförordningen är uppfyllda.

Välkommen att följa CatchWell och att kontakta mig!

Ladda ner artikeln gratis

Fyll i uppgifterna nedan så kommer du att få en länk där du kan ladda ner artikeln som en pdf

Fyll i för- och efternamn
Ange den E-postadress som vi lättast når dig
Markera att du godkänner vår Integritetspolicy. Längst ner på sidan hittar du en länk till policyn.
Markera att du godkänner att vi skickar CatchWell Update kostnadsfritt till ovanstående e-postadress. Du kan närsomhelst säga upp prenumerationen och enkelt avregistrera i länken som finns i respektive mail.