Artikel

När marknadsföringen går för långt

Vanliga regulatoriska fallgropar i marknadsföring av kosttillskott

Av Senia Johansson

Publicerat 17 april 2026

När marknadsföringen går för långt

Vanliga regulatoriska fallgropar i marknadsföring av kosttillskott

Regelverket kring hälsopåståenden och marknadsföring av kosttillskott har funnits länge. Ändå återkommer samma typer av formuleringar gång på gång – i webbshoppar, annonser, sociala medier och influencerinnehåll.

Och ofta handlar det inte om att företag medvetet försöker bryta mot reglerna. Tvärtom. De flesta försöker formulera sig försiktigt. Man väljer mjukare ord, pratar om “balans”, “stöd” eller “välmående” och utgår från vad som känns rimligt ur ett marknadsföringsperspektiv. Problemet är att livsmedelslagstiftningen inte bedömer marknadsföring på samma sätt som traditionell reklam. Det är också därför många företag blir förvånade när formuleringar som känns harmlösa ändå ifrågasätts vid tillsyn.

Här är några av de vanligaste misstagen som fortfarande förekommer i marknadsföring av kosttillskott – och varför företag fortsätter att fastna i samma fällor.

1. När marknadsföringen börjar i symptomen

Ett av de vanligaste misstagen är att marknadsföringen utgår från problem, symptom eller besvär. Det kan handla om formuleringar som:

  • “För dig som känner dig utmattad”
  • “Vid hormonella obalanser”
  • “Bra vid PMS-besvär”
  • “Hjälper mot urinvägsproblem”

Den här typen av texter känns ofta naturliga ur ett kommersiellt perspektiv. Företag vill visa att de förstår konsumentens situation och skapa igenkänning. Men regulatoriskt är det här ett område där många gör fel.

När marknadsföringen kopplar produkten till symptom, besvär eller medicinska tillstånd riskerar produkten att framstå som något som förebygger, behandlar eller lindrar sjukdom. Och där går gränsen för vad som är tillåtet för livsmedel och kosttillskott. Det är också här många marknadsföringstexter börjar likna “läkemedel light” snarare än livsmedelskommunikation.

2. Tron att “mjukare ord” gör påståendet säkert

Det är väldigt vanligt att företag försöker formulera sig försiktigt för att undvika regelbrott. Men ord som stödjer, hjälper kroppen, balanserar, renar, optimerar är inte automatiskt regulatoriskt säkra.

Uttryck som:

  • “hjälper kroppen att hantera inflammation”
  • “balanserar hormoner”
  • “renar kroppen från toxiner”

kan fortfarande innebära problem, även om formuleringen låter mild.

Det många underskattar är att myndigheter inte bara tittar på enskilda ord. Bedömningen görs utifrån helhetsintrycket. Om budskapet i praktiken antyder medicinsk effekt spelar det ofta mindre roll hur försiktigt formuleringen är skriven.

3. Hälsopåståenden används – utan att villkoren kontrolleras

Det här är fortfarande ett av de mest återkommande problemen i branschen. Företag använder hälsopåståenden utan att kontrollera:

  • om påståendet faktiskt är godkänt,
  • om rätt ingrediens används,
  • om mängden aktiv substans är tillräcklig,
  • eller om formuleringen stämmer överens med godkänd ordalydelse.

I många fall sker det inte medvetet. Ofta har texter återanvänts mellan produkter, skrivits av externa byråer eller inspirerats av konkurrenter. Men regulatoriskt spelar det ingen roll hur formuleringen uppstod.

Det räcker inte att ett påstående “finns ute på marknaden”. Det måste också uppfylla villkoren för användning.

4. Wellness-språk används som genväg

En annan tydlig trend är användningen av vaga wellness-begrepp. Ord som:

  • “inre balans”
  • “female wellness”
  • “detox”
  • “hormonell harmoni”
  • “stress support”

används ofta för att skapa en känsla utan att uttrycka något konkret.

Men här sker också en vanlig missbedömning. Många företag utgår från att wellness-språk automatiskt ligger utanför hälsopåståendeförordningen. I praktiken fungerar de här formuleringarna ofta ändå som hälsopåståenden eftersom de kommunicerar fysiologisk effekt. Och då omfattas de fortfarande av regelverket.

5. Vetenskap och marknadsföring blandas ihop

Inom botanicals är det vanligt att företag lutar sig mot:

  • traditionell användning,
  • publicerade studier,
  • ingrediensleverantörers material,
  • eller information från vetenskapliga artiklar.

Men det är en viktig skillnad mellan vad som kan diskuteras vetenskapligt, och vad som faktiskt får användas i kommersiell marknadsföring.

Det här är något många företag missar – särskilt i content marketing och sociala medier där gränsen mellan utbildning och marknadsföring ofta blir otydlig. Att en studie existerar innebär inte automatiskt att ett påstående får användas kommersiellt.

6. Man glömmer att all marknadsföring granskas

Många tänker fortfarande på regelverket som något som främst gäller etiketten. Men tillsynen omfattar i praktiken hela marknadsföringen:

  • webbshoppar,
  • annonser,
  • blogginlägg,
  • reels,
  • kundomdömen,
  • influencersamarbeten,
  • utbildningsmaterial,
  • e-postutskick,
  • och sociala medier.

Det räcker alltså inte att etiketten är korrekt om resten av kommunikationen signalerar något annat.

Här ser man också ofta att företag underskattar hur mycket bilder, rubriker och sammanhang påverkar helhetsbedömningen.

En formulering som isolerat kan verka relativt neutral kan bli problematisk tillsammans med symptomfokus, före- och efterbeskrivningar eller medicinska associationer.

7. Botanicals behandlas som en regulatorisk gråzon

Många företag resonerar fortfarande som att det är “lite friare regler” för botanicals eftersom flera hälsopåståenden fortfarande är så kallade on-hold. Men det betyder inte att allt är tillåtet. Även on-hold-påståenden måste:

  • kunna styrkas,
  • vara relevanta för ingrediensen,
  • inte vara vilseledande,
  • och följa övrig livsmedelslagstiftning.

Det här är ett område där många företag tar betydligt större regulatoriska risker än de inser. Särskilt när marknadsföringen börjar röra sig mot hormonpåverkan, psykiskt välmående, inflammation eller olika typer av besvär.

Compliance är inte motsatsen till bra marknadsföring

Det är lätt att se regelverket som något som begränsar kreativitet. Men företag som arbetar strategiskt med regulatory affairs får ofta bättre marknadsföring – inte sämre. De får:

  • tydligare budskap,
  • högre trovärdighet,
  • bättre intern kontroll,
  • och lägre regulatorisk risk.

Framför allt får de en kommunikation som håller långsiktigt. För i takt med att tillsynen ökar blir det allt tydligare att compliance inte längre kan ligga vid sidan av marknadsföringen. Det behöver vara en del av den.

Vill du också få vårt nyhetsbrev?

Konsultera med CatchWell om kosttillskott och växtbaserade läkemedel...

Fundersam om jag kan hjälpa dig?
Kontakta mig för en diskussion.